Vi har under årens lopp varit med om en otrolig massa roliga och spännande äventyr tack vare vår lilla orkesters existens men har också i perioder lagt ner oändlig tid och energi på att få uppmärksamhet på bandet.

Med tiden har vi blivit ganska bra på att intressera media för våra förehavanden men det kräver alltid sin tribut i svett och missmod.

Ingen i gruppen vet hur många radiointervjuer vi gjort men många är det och det har varit allt ifrån lokala radiostationer till publik service och de kommersiella dito. Vi har försökt utveckla en metod för att ge intressanta och underhållande intervjuer och ibland går det fint men ibland går det inte alls. När vi gjorde krogshowen "Blindträff" 1997 så kom en reporter från P 1 för att göra ett inslag till "Studio ett". Hon spelade in hela kvällen och gjorde efter föreställningen en lång intervju med hela bandet och vi var förskräckliga och saknade all den verbala talang vi annars alltid kunnat plocka fram. Nu var våra svar träiga tröga och all den humor vi visat på scenen var som bortblåst. När hon gått suckade vi och kände oss totalt misslyckade och tänkte att det skulle bli plågsamt att höra eländet på radion och förbannade oss själva eftersom vi så väl behövde all bra reklam som gick att få. När vi någon vecka senare hörde inslaget trillade vi nästan omkull av förvåning för det var det bästa radioinslaget med oss någonsin. Denna fantastiska journalist hade klippt ihop ett inslag där vi lät spirituella, klipska, glada, intressanta och på i största allmänhet och allt detta genom att klippa i materialet till fulländning. Vi var helt förstummade och fyllda med respekt över vad denna yrkeskvinna åstadkommit.

Det är en stor skillnad mellan lokalradiostationerna och publik service gentemot de kommersiella stationerna som på grund av rigida regelverk inte kan göra särskilt rolig radio. Inslagen måste vara alldeles för korta och runt 2 minuter är ingen ovanlighet och värst av allt är att de sitter fast i sina spel listor d.v.s. det är i förhand bestämt vilka låtar som skall spelas i programmet och dessa ligger på en hårddisk och det innebär att de som i vårt fall gjort ett inslag om oss men får inte spela vår nya singel i anslutning till sagda inslag och det gör att genomslagskraften för vårt vidkommande blir betydligt sämre.

Otaliga är även de tidningsartiklar som skrivits om Synliga och ingen i bandet tycks ha lyckats med konststycket att spara alla. En av de mest spektakulära möten vi haft med pressen var när vi återkom från en av våra Kuba turnéer via Spanien där vi skulle göra två gig i Madrid. Resan från Kuba hade varit lång och vistelsen där inte särskilt bra och vi var reströtta och faktiskt också rejält trötta på varandra men nu hägrade hotellet med sömn och att få vara ifred en stund. Vid passkontrollen skämtade vi om att det var tur att vi inte var Roxette för då skulle det vara ett pressuppbåd väntande på oss istället för vila och rekreation. En representant för ONCE den spanska blindorganisationen som var arrangörer för våra Madridspelningar mötte oss utanför passkontrollen och såg väldigt stressad ut.

"Ni hinner tyvärr inte åka till hotellet för vi hade blandat ihop tiderna lite grann så nu väntar ett pressuppbåd på er på ONCE's huvudkontor så vi måste skynda oss. Vi tänkte att spanjoren nog bredde på lite tjockt och förväntade oss en tre fyra journalister men det var som han sagt ett helt rum fullt med folk från både tidningar och TV. Vi höll följaktligen presskonferens och svarade på otaliga frågor och det blev en hel hög tidningsartiklar och ett TV inslag vi lyckades missa att se själva. Det var trots allt rätt uppiggande med denna uppmärksamhet och vårt dåliga humör blev lite bättre och den blinde hårdrockare vi skulle vara förband till fick efter vårt första gig snällt finna sig i att vara uppvärmning åt oss för nu tog vi revansch för den jobbiga Kubavistelsen och rockade som aldrig förr. En liveupptagning gjordes och teknikern lovade att skicka en kopia till oss och vi väntar på den än idag 12 år senare.

Det är bra att synas i TV och därför är det svårt att komma med för alla artister som gör något nytt vill visa upp det i rutan. Vi har varit med många gånger och oftast då i nyhetsprogram inför utlandsturnéer men när vi gjorde krogshowen frågade vi runt bland branschfolk om vilka program som var de viktigaste att komma med i. Svaret var entydigt att de två viktigaste var "Nyhetsmorgon på TV 4" och "Söndagsöppet" så vi började pejla in hur svårt det skulle vara och det sades oss att det var totalt omöjligt om man inte var en stor etablerad artist och att även sådana ibland fick nobben och att detta nyligen hänt Toto. Marie, Sven och Ulf jobbade samtidigt från tre olika håll och lyckades till slut med det omöjliga att komma med i båda de program de bestämt sig för att medverka i men det var en lång och mödosam procedur.

Ett missförstånd gjorde att vi kom med våra instrument på morgonen till TV 4 istället för kvällen innan så teknikerna blev lite stressade och vi fick förfrågan om vi kunde köra lite stå upp komik istället för att spela musik och vi som alltid är tillmötesgående sa blankt nej så alla klutar lades till och vi hann.

I förhållandet till media måste man ha tur men det skadar inte att lära sig hur man hjälper turen på traven och vi försöker ständigt.

Något vi aldrig lyckats med är att få något skivbolag intresserat av att kontraktera gruppen och vi väntar fortfarande på den visionär som liksom vi själva kan se potentialen både i Sverige och på engelska även i USA, England, Australien och andra länder där vår musik och budskap har en marknad och det är inte bara som vi tror vi har försökt själva and I tell you no lies it works. Fram till den dag då den store visionären tar oss till sig sköter vi vår skivutgivning själva och det går bra det med och att ha fullständig konstnärlig frihet är inte fy skam heller.